Vi lever…

7 mars, 2010

Hej hej, nu var det ett tag sen sist. Men det finns en anledning. =) Och inte bara att jag inte hunnit, utan jag har en RIKTIG anledning. =P

Vänersborgsbostäder har brutit med comhem så vi har behövt byta operatör till bredband och hemtelefon. Vi var så nöjda med comhem så vi var lite sura (okej, mycket) och ignorerade det in i det längsta. Men i början av veckan, precis när Clara tittade på Pippi på Youtube, la Internet ner, hemtelefonen slutade funka och kanalerna på TV:n went nuts. Att ignorera problemet fungerade alltså inte. =)

Mattias var i templet i Stockholm måndag till lördag, så jag var helt enkelt lämnad åt mig själv. Han tipsade om hur jag skulle försöka hacka mig in på grannens bredband, men det funkade inte. Vi visste att det funkade med den bärbara datorn, men så mycket brydde jag mig inte. Värre var att jag inte hittade tv4+ i fredags så jag kunde spela in Miss Marple…

I vilket fall, i detta nu snor vi från någon generös och ovetande granne, men bara tills vi hittat en ny deal. Vi är inte helt överens om hemtelefonens vara eller icke vara, men snart så. Kanske bakar vi ihop det så jag kan få en ny mobil, min funkar ju ordentligt bara när den känner för det. (Minns att jag skrev i somras att jag inte ville ha nån ny mobil, men när den inte riktigt fyller sin funktion får man ju ge med sig.)

Jag hade inte direkt sett fram emot att Mattias skulle fly fältet en vecka, men jag måste erkänna att det gick mycket bättre än jag trodde. Förra gången han var borta så länge var när han började i Halmstad och jag och Clara var kvar i Staffanstorp. Då tyckte jag det var rätt tjiligt och lite småjobbigt. Men det flöt mycket bättre den här gången. Vi listade ut att det berodde på att Clara är så mycket äldre nu. Det blir helt enkelt inte lika ensamt och hon är ju bara så rolig… Hon är en liten dam med humor! Det är kul att hänga med henne. =) Det är inte lika jobbigt att ta hand om henne ensam 24/7 längre. Däremot betyder detta inte att det inte var väldigt skönt när Mattias kom hem ändå. Och Clara var överlycklig såklart. Gick runt och gungade  med kroppen och sjöng som hon gör när hon är nöjd: ”Pappa, pappa, pappa hemma, pappa hemma, mamma hemma…” Nåt i den stilen. =)

Nu är det dags att krypa till kojs. Jag har massa bilder och babbel jag tänkt blogga, men det får bli när det funkar att använda den andra datorn eller när jag orkar krångla med att flytta över bilderna till denna.

/S

High School Musical

28 februari, 2010

I fredags var vi Uddevalla och såg High School Musical. (Farmor var här och passade Clara.) Det var jättetufft! Väldigt svängigt och medryckande och fantastiskt duktiga sångare och dansare. Där var vi, en del andra som oss och vääldigt många småtjejer med sina mammor i släptåg. Jag tror det var nästintill slutsålt.

Faktiskt hade ingen av oss sett filmen (jag hade bara sett tvåan), så vi såg till att titta på den dagarna innan, så vi skulle ha lite koll när vi kom dit. =)

Vi visste att Kevin Borg skulle spela Troy, men visste inte vilka andra som var med. När Gabriella kom ut på scenen tyckte jag att jag kände jag igen henne och när hon började prata på klingande norrländska och sjunga helt ohyggligt bra, blev jag mer övertygad om vem hon var. Hon heter Caroline Johansson Kuhmunen och var med i Idol 2005 (jag kan ju mina idoldeltagare…). Mattias mindes henne också och vi tyckte båda att hon var så bra. Hon är samisk och kom in till Idoljuryn och sjöng ”Färger i en Vind” (Pocahontas). De sa nej först, trots att de tyckte jättemycket om henne, med motiveringen att hon var för mycket musikal. Men sen gav de med sig och hon kom bland de 35 bästa. Anyways, nu har hon hittar hem och hon var fantastisk! Det var Kevin Borg också. Han bröt ju lite när han pratade, den lille maltesen, men sången satt som en smäck.

Alla andra medverkande var också toppen, såsom Sharpay och Ryan. (Den sistnämde var dessutom så lik sitt orginal att jag bara stirrade på honom och ändå inte såg nån skillnad från Ryan i filmerna. Fast det var ju lite avstånd såklart.. Kelsi var också väldigt lik.)

Och FY vilka coola dansnummer. De måste ha övat hur. mycket. som. helst. Allting gick som på räls hela musikalen, vi märkte inte minsta lilla misstag. Vi var både väldigt imponerade och mycket nöjda med kvällen. Så vårt tips är att hoppa över några biobesök och gå på MUSIKAL!! Det är en helt annan känsla. Japp, vi var rörande överens. =)

Man fick inte fotografera, så jag snodde ett par bilder från Internet.

 

/S

Typiskt

24 februari, 2010

Jag och Mattias satt i soffan förra söndagskvällen och nån av oss sa nåt väldigt roligt. Mattias tror att jag sa nåt klantigt, men jag har för mig att jag fick in en riktig fullträff. Tyvärr kan ingen av oss minnas vad vi sa. Men det var väldigt kul och vi konstaterade både två att vi borde blogga om det. Och det har jag ju gjort nu. Synd bara att ni liksom inte får ut lika mycket av det. Men bara så ni vet så borde ni skratta för det var klockrent.

=)

/S

Alla Hjärtansdag-present

21 februari, 2010

Mattias slog på stort med Alla Hjärtans-dagpresenten i år måste jag säga! Det här är vad jag fick:

Ett egenhändigt designat kort och kuvert med vackra bilder och vacker text, lindorchoklad och bäst av allt – TVÅ BILJETTER TILL HIGH SCHOOL MUSICAL!

Vi ska se den på fredag i Uddevalla. Jag ser såå fram emot det!! Jag hade sagt att jag nån gång gärna ville se en musikal, som t.ex. High School Musical eller Buddy Holly, och det tog Mattias visst fasta på. Så gulligt! Men jag höll på att sätta i halsen när jag såg priset.. Visst hade jag fattat att det var dyrare än att gå på bio, men ändå. Vi får njuta rejält helt enkelt!

Vad Mattias fick? Ingenting än.. Men jag hade något planerat som jag inte kunde genomföra eftersom jag blev sjuk. Blir till veckan istället. Lovar. =)

/S

Nä, men kanske det är dags att skotta fram bilen då…

21 februari, 2010

Mattias börjar jobba om två timmar. Vad tror ni, hinner vi? =) Anledningen till att vi står på gatan och inte på vår parkering är att där verkar situationen vara ännu värre.

/S

Bild tagen ages ago

21 februari, 2010

Hahaha, Linda Hulterström la upp den här bilden på Facebook och skrev att den var tagen på en dans i Jönköping ”ages ago”. Mattias kommer ihåg när den togs, men jag har inget minne av detta. Men det var väldigt kul att hitta en så gammal bild där vi båda var med. Och eftersom Linda la upp den på Facebook kan väl jag lägga upp den på bloggen. =)

Från vänster: Nicole, Mattias, Linda, Natalie, jag, Josefine (som vi är granne med nu!). Som vanligt är Mattias ensam i en hel hög med tjejer.

/S

Vargavintern

20 februari, 2010

Vilken vinter vi fått! Snö som legat ända sedan mitten av december och än visar den inga tecken på att ge med sig. Härligt, tycker jag! Det här är en riktig vinter. Det är väldigt trevligt att vara ute när det bara är ett par minusgrader, men jag har varit så rädd att det skulle töa bort så jag har gärna velat ha en marginal på sisådär tio minusgrader för att vara på den säkra sidan. =) Och den marginalen har ju funnits större delen av tiden. Nu är jag inte lika angelägen om att det inte ska töa längre, men det får gärna vara snö februari ut. Vilket det med ALL säkerhet kommer vara.

Tänkte samla ihop lite bilder som är tagna under olika tillfällen den här vintern. Den första är från mitten av december och sen går det framåt.

Jag var noga med att ta den här bilden, ifall det skulle bli den enda snön vi fick. =)

Här är vi på Skräcklan några dagar innan jul. Det var vårt första försök att åka tefat. Det var, som ni ser, inte så mycket snö så åkningen gick väl inte så jättebra, men det lilla som gick var kul. Vi träffade en fågelskådare i ett utkikstorn och vi fick titta på en kungsörn i hans kikare.

Här är någon gång vi skulle ut. Dubbla mössor, dubbla vantar, trippelt på både över- och underdel, filt…

Kvällen före dan före dopparedagen.

På juldagen testade vi den nya pulkan.

Och byggde en snögubbe.

Nalle och Tiger blev blöta…

Vinterbild från köksfönstret.

Samma vy, annat tillfälle.

Från vårt sovrumsfönster. Fint litet frostklätt träd.

En dag när det toksnöade. Så tätt med stora, härliga flingor.

Vädret ute nu skulle nog kunna klassas som snöstorm. Mattias skulle haft en kvorumaktivitet här hemma idag, men den fick ställas in. Kyrkan är också inställd imorgon, men tyvärr ska Mattias jobba halv två. Tja, går vi ut och börjar skotta fram bilen tidigt imorgon borde vi ju hinna få fram den tills dess.. Sen börjar han vid fem på måndag morgon så han kommer sova över.

Hörde ni förresten om taket på den nya arenan? Borta… Den dyra arenan!

Snöstorm eller inte, jag hade några ärenden inne i stan som jag behövde göra. Har inte lyckats tidigare eftersom det är omöjligt att knuffa in vagnen med Clara i all snön, så jag fick passa på nu när Mattias var ledig. Han sa till mig att det var en dålig idé att traska iväg i det vädret, men jag ville så gärna få sakerna gjorda. Jag började väl ana att han kanske hade rätt när jag inte ens kunde slänga soporna eftersom dörren till sophuset var igensnöad.. Jag förstod till fullo att han hade rätt när jag kom ut på vägen och insåg att det inte fanns mycket till väg kvar och absolut ingen trottoar att gå på. Det fanns inget annat att göra än att pulsa i mitten av vägen och klättra upp på en vall på sidan när det kom en bil. Och hjälp vad det blåste, det var som kalla nålar i ansiktet som fick mig att tappa andan. Ibland kunde jag lilka gärna varit blind, jag hade inte sett mycket sämre för det. Men när jag var iväg ville jag såklart inte vända tillbaka, så jag pulsade in till stan, besökte affärerna jag behövde och pulsade hem.

När jag kom hem efter mitt äventyr sa jag skämtsamt till Mattias att jag inte kunde fatta att han inte hade ringt för att kolla att jag fortfarande levde så jag inte låg där i nån driva och frös fast. Han svarade: ”Ja, jag tänkte på det. Men så somnade jag.” Tack älskling, tack.

 /S

Claras & Ninas födelsedagsfirande

20 februari, 2010

I lördags firade vi Clara och Nina. Nina fyllde 28 den 19:e och Clara fyllde 2 den 20:e januari. 30-årsfest alltså. =)

Eftersom vi hälsade på Mattias familj helgen innan var det bara min som kom. Men det är väl inte så bara!

Först åt vi spaghetti och vegetarisk köttfärssås, grönsallad och vitlöksbröd.

Sedan var det dags för paketöppning.

Clara fick böcker (Totte & Max), tröja, boll, liten kaktus och ett superfint och stort gosedjur som Nina sytt. Hon verkade inte riktigt förstå vilket som var upp och ner först. =) Men nu har de blivit goda vänner.

Nina fick en massa krafs hon ville ha =), bl.a. strumpbyxor, symaskinsnålar och marsvinsgodis. Den vackra handen bakom henne tillhör för övrigt hennes man.

Sen blev det fika!

Två ljus på Claras tårta, och 28 på Ninas. =)

Jag hade också gjort chokladmuffins med chokladbitar i och så ville jag testa något nytt så jag gjorde havreflarn. Det var väldigt enkelt. Jag hade också köpt kokostoppar som pappa/morfar gjorde stora ögon när han såg. I tårtorna var det vaniljkräm, grädde, banan och blåbär. Garneringen var kiwi och strössel. Clara tyckte garanterat att det bästa av allt var kiwin. Den plockade hon av så fort hon fick chansen. Och cider att dricka tycker hon alldeles för mycket om.

Make a wish!

Clara kollade först in Nina så hon visste hur hon skulle göra. Sen blåste hon ut sina ljus.

Och här är hon caught in action när hon plockar på sig lite extra kiwi. =) Att hon inte har tröja på sig är en ren säkerhetsåtgärd – blåbär i tårtan..

Efter ett roligt kalas blir man trött… Då kan det vara skönt att få sin välling och sätta sig och vila lite…på en ballong?!

(Japp, den smällde sen. ”Oj!”, sa Clara.)

Eftersom mamma och pappa har bytt bil får inte alla sex plats längre när de åker från Borås. Det är tur att Ellen inte fyllt 20 än så hon kan åka på fritidskortet. Hon var hos oss fredag-söndag!

/S

A little too late…

20 februari, 2010

Som jag för länge sedan konstaterat tycker blommor inte speciellt mycket om mig. Om det inte är mörkgröna och tjockbladiga, då brukar vi komma överens ett tag. Eller taggiga.

Men i somras trodde jag kanske på något sätt att förbannelsen var bruten eftersom jag så gärna ville införskaffa några orkidéer. Jag läste på någorlunda, köpte näring och allt. Min kära mor vill tydligen uppmuntra min nya ”hobby” eftersom jag fick den här boken för några veckor sedan.

Tack mamma. Men det är lite sent.

Jag har hört ord som ”blomma om” i sådana här sammanhang. Visst visst. Men bladen där nere är ju fortfarande gröna så lite liv finns ju kvar i dem så de får väl stå nånstans…

Hur tror ni det gick med vår julgran? Ja, det gick väl som man kan tro att det går för en gigantisk krukväxt hemma hos oss. För min del får julgranen gärna stå kvar en bra bit in i januari, men det var inte riktigt möjligt. Jag har aldrig sett en gran se så misshandlad ut. Då och då hörde kunde man höra kulor som ramlade i golvet för att grenarna inte orkade hålla kvar vare sig dem eller barren… Jag tror det var den 18:e januari som man kunde ställa ut sin gran här utanför och så blev den bortkörd. Vi kunde inte ha vår gran inne så länge så den fick ligga på balkongen ett tag, men sen ställde Mattias ut den bland de andra. Vilken tror ni är vår?

Hur som helst så verkar min mamma ha tro på mig. För på Claras kalas i lördags hade hon med sig en palm till oss. Hon fick inte plats med den hemma. Där är nämligen ett sånt där ställe där växter trivs och förökar sig. Jag gillar den skarpt, så jag blev väldigt glad. Vi får se hur länge jag är det. Men en palm borde väl vara ganska motståndskraftig?

/S

Värmland tur och retur

17 februari, 2010

Vi kom som sagt hem från Göteborg på onsdagskvällen och på torsdagskvällen åkte vi upp till Karlstad, eller Skoghall rättare sagt.

Men alldeles innan vi stack åkte vi och tittade på ett hus som det var visning på. Det låg i Lilleskog, på andra sidan Vargön härifrån sett. Nej, vi är absolut inte på gång att köpa hus. Vi tror det då och då, men inser alltid väldigt snabbt att ”nä usch, vad mycket jobb, det är vi inte beredda på” och att vi faktiskt har det väldigt bekvämt och mysigt här i vår lägenhet. Men vi (Mattias) kollar runt lite i alla fall och vi tänkte att vi skulle gå på några visningar då och då för att lära oss och veta vad man ska kolla efter och fråga och så. Och för första gången bor vi på ett ställe där vi faktiskt skulle kunna köpa hus för att vi inte planerar att dra vidare efter nåt år. Men vi har inte ens listat ut än hur centralt/avskilt vi vill bo. Finns för och nackdelar med båda. Men i vilket fall, inget hus för oss på bra länge, men väl en del visningar…

I Skoghall skulle vi naturligtvis hälsa på Mia, Lucas och Dante. Mia har brutit foten på tre ställen under en till synes harmlös tur med Dante på boben. Men hon var väldigt haj med sina kryckor och sin kontorsstol. =)

Vi kom i säng seent på kvällen eftersom vi hade så mycket att tjata om. På fredagen åkte vi lite pulka (nej, inte Mia =P) och sen åkte vi till IKEA. Man får ju passa på… =) Vi köpte bl.a. en ny matstol till Clara, sänglådor, tavla, badrumsmatta, lampa och nytt bord till Clara… En hel del alltså.

På lördagen åkte vi in till Karlstad och hälsade på hemma hos farmor, eller ”maschmo” som Clara säger =), och Christer i deras nya lägenhet på Rud. (Väldigt nära där vi skulle bott och samma storlek och nästan samma planlösning som den vi skulle haft.) Lägenheten var jättefin (och totalt uppackad trots att de bara bott där i tre veckor!) och vi fick god mat och chokladkaka. Clara fick också sin födelsedagspresent – pengar och ett gosedjur.

Sen åkte vi till Leklandet på Nöjesfabriken och mötte upp Mia & Lucas och Vicki & Tomas där. Det blev ju en sån succé förra gången så vi tänkte göra om det. =) Men Clara fick ju inte mycket till lur så hon var rätt trött när vi kom fram… (Hon har lånat en mössa av Dante, vi letade förgäves efter hennes hela tiden i Karlstad. Vi hittade den sen… Den väntade på oss hemma på vår parkeringsplats..)

Det ser väl bra ut, komma med en sovande unge till ett lekland… Ganska genomskinligt om vem som vill leka egentligen va? =P Men hon vaknade direkt och blev superpigg så fort hon hörde Dantes röst. Och hon hade jätteroligt! Det var drygt ett halvår sen vi var där förra gången och då hade hon också kul, men hon fick garanterat ut mer av det nu för hon vågade mycket mer. Förra gången ville hon t.ex. sitta i knä i alla rutschbanor, men nu sprang hon och åkte den största själv hela tiden. Och den gick fort! (Någon som inte vågade mer var jag – aldrig att jag ger mig på den där åtta-meters death slide:n med 180 graders lutning… Gjorde inte ens om fem-metar’n. Det är väl inte så bra att hyperventilera..)

Där uppe ser ni Dante, Lucas, Clara och Mattias.

Clara och Mattias högst upp.

Man blir ju lätt rätt törstig.

Hela gänget. Förutom Pontus. Och jag.

Men här har vi Pontus!

Jag måste säga att han är den som gjort störst framsteg sen förra gången vi var där. =)

När stället stängde åkte vi allihopa hem till Mia & Lucas där vi umgicks/höll koll på barn/försökte titta lite på Melodifestivalen medan omeletten M & L gjort stod i ugnen och sen kastade vi barnen, som hade en säng att kastas i, i säng och så åt vi. Det var såå gott, jag ska garanterat sno det receptet. (Förra gången vi var där fick vi med oss recept på både pastasallad och sparrissoppa.) När Vicki & Tomas behövt dra sig hemåt och Lucas tuppat av hos Dante (?) satt jag, Mattias och Mia kvar och snackade alldeles för länge.

Mamma frågade mig innan vi åkte om jag inte tyckte det kändes lite konstigt att umgås med Mia, hon och Mattias var ju ändå tillsammans i två år.. Jag svarade henne att det var min idé att åka dit! Nej, det är verkligen inte konstigt. Inte bara för att det nu är åtta år sen de gjorde slut, jag tycker aldrig det varit konstigt. Vi är vänner och jag skulle bli skitsur på Mattias om han hade tyckt det var konstigt så att han inte ville umgås med henne/dem. =)

För övrigt har jag gjort en liten illustration här för att ni alla ska få en liten hum om hur löjligt snyggt hela familjen Magnussons/Perssons hus verkligen är, utan att jag behöver lägga ut en massa privata bilder på Internet. Var lugna, ni kommer förstå.

Här är en bild på vår badrumslampa. En ganska vanlig historia. Funkar bra, men inte så vacker. Finns nog i de flesta hyreslägenheter.

Här är en bild på Mias och Lucas badrumslampa.

Ja, det är en kristallkrona! Och den är i det LILLA badrummet!! (I det större finns små, små dioder som inte syns när det är släckt, men som blir som en stjärnhimmel när man tänder. FYI.)

Nog om detta. Jag sa ju att ni skulle fatta.

På söndagen sa vi hejdå till Mia, Lucas och Dante innan vi åkte till kyrkan. Efter kyrkan åt vi middag hos farfar och Mikael. Marcus kom också, men framförallt kom Mikaela (yep, it runs in the family, haha). De har hållt ihop i ett och ett halvt år, men vi har aldrig träffats tidigare. Det var jättespännande. =) Hon var supergo och de hade köpt en väldigt fin pop up-bok till Clara. Clara fick också presenter av sin farfar och Mattias farmor, pengar och kläder.

Mikael fastnade också på bild.

Clara blev trött efter en stund och bestämde sig för att ta sin lur.

När vi skulle hemåt bestämde vi oss för att titta in hos Vicki & Tomas en liten stund. Det är alltid kul att komma till dem och se vad nytt de gjort med huset. Det är nog praktiskt att ha en så händig man.. =P När vi skulle åka gick Mattias ut först för att starta upp bilen (han vurpade för övrigt på is utanför ytterdörren, såg kul ut.. Han slog sig inte.) Sen kom jag ut med Clara och trots att det var iskallt lyckades jag glömma min jacka. Kom på den precis när jag skulle sätta mig och sprang in och hämtade den. Hur lyckas man glömma sin jacka när det är -14 grader ute? Vilket pucko. Det var inte förrän vi kom hem till Vänersborg som Mattias insåg att han också glömt sin jacka! Hahaha, jag må va ett pucko, men jag är i gott sällskap! Värre var att Mattias hade sin plånbok med körkort i sin jacka. Tur att inte det blev poliskontroll, tur att jag kom på att jag hade glömt min jacka och tur att jag hade tagit en extra hemnyckel med mig i jackfickan… Ibland struntar jag i det och låter bara Mattias ta en (som han naturligtvis också förvarar i jackfickan..). Mattias fick tillbaka sin jacka torsdagen därpå när han tog tåget upp till Karlstad för en begravning (farmors systers man).

Ja, men det var väl allt… =)

/S